1. Vad är skillnaden mellan bruttokostnader, nettokostnader och kostnader? Ingår samma kostnadsslag i olika verksamhetskostnader?
I bruttokostnader, nettokostnader och kostnader ingår olika kostnadsslag. Bruttokostnader och nettokostnader är lika för olika verksamheter, men kostnaderna skiljer sig åt. I dokumentet "Olika kostnadsbegrepp i statistiken" till höger hittar du en översikt, och förklarande text.

2. Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och skolkommun som används för nyckeltalen om skolan?
Hemkommun - Här ingår elever som var bosatta i kommunen, oavsett var de undervisades. Skolkommun - Här ingår elever som undervisades i kommunens skolor, oavsett var de var bosatta.

3. Jag använder Mac och får inte Kommundatabasen att fungera. Vad kan jag göra?
Kommundatabasen stödjer Firefox på Mac. På Gör så här hittar du en länk för gratis nedladdning av programmet.

4. Vid Excelexport följer noterna med, och då går det inte att räkna i excel. Kan man lösa det på något enkelt sätt?
I det grå fältet över tabellen finns en markerad ruta för fotnoter. Avmarkera före export till Excel.

5. Kan man inte ha en enda databas med nyckeltal, istället för flera stycken?
Det skulle säkert gå, och ha både för- och nackdelar. Jämför med bilar - måste det finnas både personbilar och lastbilar? Vilken databas som passar just dig beror på vad du behöver för information och vad du vill kunna göra med den. 

6. Varför skiljer sig standardkostnaden i Kommundatabasen ibland från standarkostnaden i andra databaser?
Utjämningssystemets standardkostnader avser spegla kostnaden vid för riket genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet i verksamheten. Utjämningsbidraget för år t beräknas baserat på genomsnittliga kostnader för år t-2, uppräknat till prisnivån för år t med hjälp av prognoser för nettoprisindex. I Kommundatabasen uppdateras standardkostnaden med tiden, då faktiskt utfall blivit tillgängligt för det aktuella året. Därför kan våra siffror ibland skilja sig från dem som publiceras på annat håll.

7. När använder man vägt och när använder man ovägt medelvärde?
Det beror på vilket förhållande man vill beskriva. När man beräknar ett ovägt medelvärde har alla enheter (i Kommundatabasen kommuner eller landsting) samma vikt. Medelvärdet kommer då att gälla för en genomsnittlig kommun/landsting i riket. Ett ovägt medelvärde för skattekraft/invånare gäller alltså för genomsnittskommunen/landstinget. När man istället beräknar ett vägt medelvärde så ger man olika vikt till olika kommuner. Viktar man t.ex. med antalet invånare anger ett vägt medelvärde vad som gäller för en genomsnittliga invånare i riket. Ett med invånarantalet vägt medelvärde för skattekraft per invånare anger den för riket genomsnittliga skattekraften per invånare.